Dålig tid på dygnet

Jag orkar inte, vill inte känna såhär mer. Vill inte känna gråten i halsen varje dag, vill inte leva kvar i allt de som var, men hur ska man bara kunna släppa? Vill kunna leva mitt liv, se frammåt och se alla möjligheter, varför kan jag inte de? Finns alltid saker som gör att jag påminns om de som var, att jag blickar tillbaka på mitt liv, av det som var så underbart och enkelt ibland, och alldeles perfekt. Varför kan jag inte gå vidare som en normal människa? Ena stunden bestämmer jag mig för att ta mig själv i kragen och ta tag i mitt liv, medans jag i nästa inte kan hålla tillbaka gråten. Det är så mkt som spelar roll och det känns som att allt bara kom på engång...
Känns som att jag bara kan se bakåt, och inte frammåt. Vill ha ett liv, bara må bra och njuta av livet, men jag kan verkligen inte. Jag kommer inte ur det jag har hamnat i, vad de nu är...
Vill verkligen inge mer nu. För mkt bekymmer och problem när man känner som jag gör är inte det ultimata läget att vara i känner jag. Har funderat mkt den senaste tiden, och de känns nog bara jobbigare, bara mer bekymmer och problem kommer upp...
Plus att jag fortfarande är så övertygad...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0