För och nackdelar med långdistans
Fördel:
- Man blir så sjukt obeskrivligt glad så man vet inte vart man ska ta vägen när man ses
- Allt man gör känns så himla speciellt
- Man njuter verkligen av varje sekund man är tillsammans
Nackdel:
- När man skiljs åt gör de så fruktansvärt ont i en, å tårarna bara sprutar *host*
- De finns vissa saker, ämnen å grejer som man inte vill ta upp i telefon
- Man kan inte träffas när man vill
- När man behöver han mest, finns han inte här brevid å håller om en
- Man måste planera så mkt om den tiden som ska spendera tillsammans, när?var?hur?
- pengar till resor hit å dit
Som ni kanske märker är det, enligt mig iaf, mer nackdelar än fördelar.
Visst, de har ju sin tjusning med långdistans,
som ni ser på mina 3 fördelar jag kom fram till.
(Iofs, jag tror ju knappast att man inte njuter av varje sekund tillsammans om man inte har långdistans, men de känns ändå som man kanske njuter lite mer, men jag kan ha fel)
Men jag kom på dubbelt så många nackdelar, och ja de finns garra mer för och nackdelar.
Men enligt mig är inte långdistans nått jag rekomenderar i de långa loppet.
Och det är ju som sakt därför jag ska flytta till tobbe.
De gör så ont och inte kunna vara med han och träffas när vi känner för de.
Att jag inte kan få en tröstande kram när jag är ledsen.
Han åkte ju som sakt hem igår, å de blev ett tårfyllt hejdå...från min sida.
Ja jag är känsligast i sveg, jag vet, men jag kunde inte hjälpa de.
Kalla min känsligt fruntimmer, jag kallar mig nerkärad kvinna.
